Well, natti.
27 Augusti 2009 - 21:18
Skola, terapi, mat, juridik. Det är vad jag gjort idag. Känns bra att ha börjat, om än smått.
Jag är supertrött. Och orolig.. Inte för juridiken, utan för något annat som gnager. Fan! Psykologen säger att jag måste kunna stå på egna ben och inte haka upp mig så. Men varför är jag så otroligt rädd för att bli lämnad, och den stora frågan: Förtjänar inte jag att bli älskad? Varför kan ingen ha ett långvarigt förhållande med mig?
Nu säger jag inte att det håller på att gå åt helvete eller att vi grälat, det är inte det. Bara jag som börjar känna på mig saker. Känslor som virras bort någonstans där i antikosmos. Ögon som inte glittrar lika mycket som förut. Och fan vad jag blir rädd, rädd för att bli lämnad. Varför är det alltid jag som ska älska mest?
Men han säger att han fortfarande tycker om mig. Jag får lugna ned mig.
johanna - 2009-08-27 - 21:40:57